Gängkriminalitet
”Den 33-årige mannen var på väg för att vittna mot en medlem i det kriminella gänget Black Cobra i Malmö i dag.
Men han hann aldrig fram till tingsrätten. På vägen blev han skjuten i benet.”
Detta skrev SvD.se den 26 maj.
Black Cobra och deras ungdomsavdelning Black Scorpions är ett kriminellt gäng som huvudsakligen består av invandrare, som bland annat sysslar med narkotikahandel, utpressning och butiksrån. Många medlemmar är också narkotikaanvändare själva.
Ungdomskriminaliteten ökar och det är just bland de unga som gängen rekryterar.
Är man en ung rastlös kille som har det svårt i skolan, har det jobbigt hemma, just invandrat till landet och inte hittat sin plats eller kanske inte har tillräckligt mycket pengar så förstår jag att man blir lockad när det kommer en äldre respektingivande man i en fin bil och erbjuder sysselsättning, pengar och familj. Erbjuder möjligheten att bli någon.
När man står ensam och inte passar in i samhället eller någon annanstans tror jag att det blir som med hunger och svält. Man struntar i vad man behöver göra för att få det, man gör det. Vem bryr sig om man bryter några lagar? Vänskap och gemenskap är minst lika viktigt som att få i sig mat regelbundet. Det är antagligen därför gängen värvar medlemmar just i Rosengård, Tensta och Rinkeby. I Rosengård ligger arbetslösheten på 62 %. Av de elever som går ut nian har 40 % inte godkänt i kärnämnena. Det är här man får satsa på att förhindra att gängen blir större och fler hamnar i kriminalitet. Det är svårt att hoppa av ett gäng när man väl är i det.
Man måste lösa problemet med utanförskapet. Ungdomarna behöver ha nånstans de kan gå och känna att de hör hemma, som t ex. skejtparker, sportföreningar, ungdomsgårdar. Också för att hålla ungdomarna sysselsatta och därigenom försöka minimera möjligheten att de gör brott av ren tristess.
Men det handlar mycket om kommunikation tror jag. Och då är det inte bara om att informera om vilka straff man får när man utför vapenbrott, narkotikabrott osv. Utan också om att informera ungdomar på glid varför de ska välja det lagliga livet i det etablerade samhället istället för den värld där de kan få allt de behöver. Att satsa på starka förebilder, tror jag är effektivt för att förebygga gängkriminaliteten. Föreläsare i skolorna. Föreläsare som vet vad de snackar om. Gärna de som en gång varit i gängvärlden och kan relatera till ungdomarna.
Om man vill minska brottsligheten så tror det finns bättre metoder än att sätta högre straff. Men det klart, när t.ex. Sturebymordets dom kom på ett år och åtta månaders ungdomsvård så sänder det ju signaler till andra ungdomar. ”Om det kostar så lite att ta livet av en annan människa, vad kan det då kosta om jag rånar en butik?”
Jag tror samhället ska satsa mer på medling, där man medlar mellan den som begick brottet och offret. Där får den kriminella inte bara förstå vad det egentligen är han har gjort mot en annan människa utan även bli förstådd själv, förklara varför han agerade så här.
Men det största ansvaret ligger inte på samhället, det ligger på målsman för barnet. För det är barn det handlar om. 10 – 12 åringar rekryteras till gängen och föräldrarna måste vara vakna. Ifrågasätta vad det är för märke på den nya tröjan, vilka pengar den är köpt för, var han/hon är på kvällarna, vilka han/hon umgås med. Det kanske inte är så lätt alla gånger, men har man satt ett barn till denna värld ska man se till att man har kontroll och vågar sätta gränser för dem, så att de trivs och fungerar i samhället.
